BRAIN RESET NOW-METODEN
Brain Reset Now-metoden handlar om att optimera dina kognitiva funktioner till din ultimata hjärnhälsa.
Det kan ske via ett individanpassat multimodalt livsstilsoptimerings-program inklusive kost, näringskosttillskott, fysisk och mental aktivitet och många enkla tips som lätt kan implementeras i din vardag.
Brain Reset Now är en metod för att kvalitativt granska och utvärdera kognitiva obalanser och bedöma funktioner och dysfunktioner för att sedan ge faktabaserat råd och vägledning till ditt kognitiva hälsomål.
Brain Reset Now är baserad på ett funktionsmedicinskt förhållningssätt och en bedömningsmodell som beskrivs i detalj i boken Rädda Din Hjärna Nu.
Följande fem punkter ligger till grund för Brain Reset Now:
01
Kunskap om en normal eller optimal integrerad och frisk hjärnfunktion. Vad avvikelser består av och orsakas av.
02
Vad händer när man får nedsatta hjärnfunktioner och så småningom utvecklar neurologiska sjukdomar, eller lindrig kognitiv nedsättning eller svängningar i sinnesstämningen.
03
Oavsett om man har en neurologisk diagnos eller inte så bör man ta nedsatta funktioner på allvar och få hjälp med att undersöka vad de kan bero på, sedan starta ett program för att förbättra eller återställa hjärnfunktioner.
04
Multifaktoriella samverkande orsaker till nedsatta hjärnfunktioner, samt att ta upp viktiga pusselbitar och verktyg som kan ingå i ett multimodalt behandlingsprogram för en friskare hjärna, kropp och själ.
05
För att finna orsaker till dysfunktioner och vägen tillbaka till bättre funktioner så kombinerar vi det bästa sätt från olika metoder att utvärdera tillstånd. Vi eftersträvar att hitta en bra balans mellan evidensbaserade studier på stora populationer och att hitta optimala nycklar och tillämpning för individen.
I en funktionsmedicinsk bedömningsmodell ingår följande:
FUNKTIONSEVIDENS
Vetskap om normal och onormal funktion enligt fysiologi, biokemi, biologi, patologi, senescens, cellära, fysik, psykologi och näringslära. När och varför bryts kroppen ned? Vad bidrar till optimal hälsa och vad bidrar till nedbrytning av hälsan?
Genom att känna till våra grundbehov för hälsan vill vi säkerställa att grundförutsättningar finns för normal fysiologisk form. Det kan gälla skydd, ren luft och rent vatten, näringsrik kost, god sömn och goda relationer.
EPIDEMIOLOGI
Man studerar stora populationer när det gäller hälsofaktorer eller sjukdomsalstrande faktorer. Som livslängd samt förekomst av cancer, diabetes, demens och andra kroniska välfärdssjukdomar eller infektionssjukdomar. Sedan jämför man en rad olika faktorer som kan påverka tillståndet eller orsaka skillnaden och därmed försöker man dra slutsatser.
Epidemiologiska metoder behövs även inom molekylärbiologin och molekylärgenetiken för att förstå hur sjukdomar uppstår. Då måste man studera hur vårt genetiska arv samspelar med miljö, uppväxt och andra livsvillkor. Man letar efter samband, korrelationer, orsaker och förklaringar när det gäller hälsa och sjukdom.
OPTIMAL HÄLSA
”Blues Zones”-områden håller populationer som med en viss typ av livsstil med liknande mat, motion, sociala förhållanden, tillgång till rent vatten, kultur och annat under flera tusen år. Dessa Blue Zones har visat sig vara de friskaste på vår planet. I dessa kulturer lever man längre, är friskare och gladare samt har ett långt hälsospann som gör att man i mycket större utsträckning är frisk tills man dör.
Man kan även studera grupper inom samhället som verkar ha långa och friska liv på grund av sitt yrke, sin sysselsättning eller livsstil, och med minimala behov av samhällets stöd.
Man har dessa friska populationer som en nivå att sikta mot, nå eller överträffa. Man studerar och drar slutsatser angående hälsa istället för sjukdomar – det bästa sättet att bota sjukdomar är att hålla sig frisk så länge som möjligt och förhoppningsvis somna in när man är 85, 90, 95 eller 100 år gammal.
PILOTSTUDIER
Små kliniska studier med små grupper av människor kan ge en fingervisning, väcka frågor, ge sämre eller bättre resultat som leder till större studier. Man kan till exempel dela upp en grupp av 30 personer med liknande symtom, diagnos eller labbvärden i två grupper där den ena gruppen får en aktiv substans, till exempel ett läkemedel eller en vitamin, och den andra gruppen får placebo.
Efter två månader läser man av symtom och värden. Man kan prova sina teorier på en mindre grupp människor i en mindre studie innan man eventuellt påbörjar en mer kostsam och omfattande studie.
ALLOPATISKA RIKTLINJER
Allopatiska riktlinjer innebär att man följer kliniska riktlinjer/praxis för behandling av symtom eller sjukdomar. Som vid depression: inom skolmedicinen provar man oftast SSRI-läkemedel, som Cipramil.
Inom örtmedicinen testar man kanske johannesört eller saffran mot samma symtom. Inom näringsmedicinen skulle man rekommendera magnesium, fiskolja och D-vitamin. Olika sätt att tackla en symptombild/diagnos men samma med tankesätt.
EVIDENSBASERAD MEDICIN
En modern användning av medicinsk information som är forskningsbaserad. Man söker genom databaser och forskningsstudier för att finna bästa evidens för en diagnostik eller behandling. Man tar sedan hänsyn till detta när man gör en klinisk bedömning och fattar beslut. Man lägger upp en behandling baserad på den bästa evidens man kan finna för just den diagnos och sjukdom som patienten har. Detta är mer noggrant än att bara följa protokoll eller riktlinjer som kanske inte är up-to-date med den senaste forskningen.
Utmaningen i sammanhanget är att ofta används metaanalyser. En metaanalys är en studie av vetenskapliga publikationer, med syfte att dra slutsatser om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats. Således en studie av studier. Samlade evidensbaserade studier är ofta baserade på ett genomsnitt av flera studier.
Genom att samla evidens har man bättre bakgrundsfakta för att fatta ett kliniskt beslut. Man använder sig av databaser som https://www.cochrane.org eller https://www.ncbi.nlm.nih.gov för att finna publicerade studier.
Professor Izet Masic från Sarajevo i Bosnien och Hercegovina har skrivit en mycket bra artikel som beskriver vad man gör och vad man eftersträvar med evidensbaserad medicin. Läs gärna ”Evidence Based Medicine – New Approaches and Challenges.” (Izet Masic, Milan Miokovic, Belma Muhamedagic. Evidence Based Medicine – New Approaches and Challenges. Faculty of Medicine, University of Sarajevo, Department of Family medicine, Sarajevo University, Cekalusa 90).
BEPRÖVADE TRADITIONELLA MEDICINSKA SYSTEM
Alla kulturer och länder har en riklig medicinsk tradition som främst består av lång användning av beprövade örtmedicinska kurer. Cirka 1/3 av moderna läkemedel har utvecklats från örtmediciner. Långvariga och välbeprövade holistiska läketraditioner som Traditional Chinese Medicine (TCM), ayurvedisk medicin från Indien eller kampomedicin från Japan har använts i tusentals år för att hjälpa hundratals miljoner människor med sina krämpor. Dessutom har både Europa, Nord- och Sydamerika örtmedicinska traditioner.
Det är nog bra att vi lär oss av historien och tar med oss från dessa traditioner det vi kan lära oss om läkning av kropp och själ. TCM har lärt sig via ”prova och lär”-metoder utvecklade under tusentals år och erfarenhet hos hundratals miljoner människor. Många av dessa positiva erfarenheter har kunnat mätas och bekräftats via västerländska studier de senaste decennierna.
KLINISKA ERFARENHETER
Observation och slutsatser från vår egen kliniska verksamhet samt erfarenheter från kollegor. Man lär så länge man lever – författarna har tillsammans över 50 år av klinisk erfarenhet, träffat tiotusentals klienter samt har flera tusen timmar av utbildning inom näringsmedicin och funktionsmedicin.
PERSONANPASSAD MEDICIN
Personanpassad medicin kallas även precisionsmedicin eller personanpassad livsstilsmedicin. De senaste tio åren, i takt med utveckling av allt mer omfattande och kostnadseffektiva gentester, har det satsats mer resurser på en personanpassad skolmedicinsk behandling. Detta gäller både förebyggande vård och läkemedelsvård.
Med hjälp av gentester kan man nu skräddarsy läkemedelsbehandlingar så att de blir mer träffsäkra och har mindre biverkningar. När man tar hänsyn till gentester blir behandlingsråden mer anpassade till individen och mindre anpassade till en grupp av människor med liknande symtom eller diagnoser.
Tack vare nya labanalyser och genteknik kan man även lägga upp kraftfullare livsstilsprogram som är mer anpassade till individen. Dessutom så har man via systembiology (www.systemsbiology.com), biohackning och ny teknologi helt nya möjligheter att mäta här och nu minut för minut: puls, glukos, hjärtrytmvariation, blodtryck, ketoner, m.m. som visar kroppens och själens feedback på dagens diverse aktiviteter.
Vad man äter, hur man tänker, vad man har för känslor, hur man rör sig, inre stress och andra saker kan ge utslag i real tid via smarta bärbara minidatorer för att se vad fungerar eller inte.
THE N-OF-1 CLINICAL TRIAL
Det finns tydliga begränsningar när man överför statistik och fakta som är baserade på studier av grupper som ska sedan tillämpas för att hjälpa en individ. Exempel: 58 procent av människor i en stor studie och 62 procent av människor i en liknande eller större studie svarar bra på en läkemedelsbehandling. Då anses den vara så pass evidensbaserad och en säker grund för att skriva ut läkemedlet för patienter med liknande eller samma problem. Men vad händer om man tillhör de 40 procent som inte svarade på läkemedlet eller kanske de 10 procent som fick besvärande biverkningar av användning av läkemedlet? Varför svarar dessa 40 procent inte på behandlingen?
Allt mer acceptans kommer till att studera, redovisa och dra slutsatser på hur en behandling påverkar samma patient under en viss mängd av tid. En sådan studie som kan redovisas som en fallbeskrivning men som man kan lära sig av blir allt lättare att följa på grund av elektroniska journalsystem och mycket känsligare prover som visar tydliga skillnader vid behandlingar. (Lillie, EO., et.al. The n-of-1 Clinical trial, the ultimate strategy for individualizing medicine? Per Med. 2011 March; 8(2): 161–173).
UTVÄRDERING AV BEHANDLINGAR
Det blir allt viktigare att man tar med bedömningar av livskvalitet och ekonomiska faktorer vid medicinska studier och utvärderingar av behandlingsplaner. Dels kräver patienter mer, dels skenar både sjukvårdskostnader och utvecklingen av många sjukdomar. Staten måste bli noggrannare och försiktigare med att godkänna dyra behandlingar. Speciellt om de inte fungerar eller är ineffektiva.
Följande flödesscheman visar hur man ta vara på och integrera värdefull information som samlas angående patienter/klienter. Sedan behöver man förankra detta med patienten, förklara behandlingsplanen, tydliggöra förslagen och se till att man lägger upp en bra plan tillsammans.
