fbpx

DEMENS OCH DEMENSSJUKDOMAR

Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av hjärnskador.

Det kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas.

Vanligen försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor.

Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra s k kognitiva förmågor som påverkas negativt.

Även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden.

Sammantaget leder symptomen till att personen har svårt att klara sin tillvaro utan stöd från omgivningen.

Demens innebär att du på olika sätt får svårt att minnas och att tolka din omgivning.

Demenssjukdomar påverkar det som kallas för kognitionen, det vill säga minnet och förmågan att uppfatta och förstå omvärlden.

Demenssjukdomar kallas också för kognitiva sjukdomar.

Symtom vid demenssjukdomar

De olika demenssjukdomarna kan ge olika symtom, men många symtom är gemensamma för sjukdomarna.

Det kan variera från person till person vilka symtom som blir tydligast.

De flesta som får en demenssjukdom är äldre än 65 år.

Även yngre personer kan få en demenssjukdom, men det är ovanligt.

Det här är vanliga besvär i början av en demenssjukdom:

  • Minnet blir sämre. Du kan få svårt att hitta rätt ord när du pratar, du glömmer namn, upprepar dig och tappar bort saker. Du märker ofta själv att minnet inte är som det brukar. Det kan göra dig orolig och nedstämd. Det är vanligt att skämmas eller känna sig otillräcklig när man får svårt med sådant som man tidigare har klarat.
  • Du kan också få svårt att hitta i din omgivning. Det är ofta närminnet som påverkas, vilket gör att du har svårt att minnas sådant som hände nyss.
  • Personligheten förändras. Du kan bli mindre intresserad av sådant som du tidigare har tyckt om och få svårare att ta initiativ. Du kan också bli mer orolig, ledsen eller irriterad. De olika besvären kan också göra att du drar dig undan sociala sammanhang.

Ofta är det närstående som reagerar på om du får en förändrad personlighet, till exempel att du beter dig annorlunda och inte är som vanligt.

Med ökad ålder kan minnet och tankeförmågan bli lite sämre utan att det behöver bero på en demenssjukdom. Symptom som liknar demens kan också bero på andra sjukdomar. För att veta vad besvären beror på behövs en utredning.

Demenssjukdomar

Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom, därefter kommer vaskulär demens (blodkärlsdemens).

Det finns flera andra demenssjukdomar, som till exempel Lewykroppsdemens och frontallobsdemens.

Exempel på demenssjukdomar och relaterade tillstånd

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den största gruppen bland demenssjukdomarna och utgör cirka 65 procent av fallen. Där ser vi främst en progressiv åldersrelaterad form som tar tio till tjugo år att utvecklas och som vanligtvis uppträder från 65 till 90 års ålder. Denna form av åldersrelaterad Alzheimers utvecklas från en kombination av genavvikelser, miljö och livsstilsfaktorer samt hjärnskakningar, trauma, infektioner m.m.

Familje/genetisk Alzheimers sjukdom är en mycket mer sällsynt form som uppträder i 30- till 50-årsåldern och har en mycket starkare genetisk komponent, främst kopplad till mutationer på presenilin 1, presenilin 2 och APP-genen. Dock har endast en till två procent av Alzheimerspatienterna en sådan mycket stark koppling till genmutationer. Symptom- och sjukdomsutveckling är här oftast snabb och dramatisk jämfört med åldersrelaterad Alzheimers, trots att personen i fråga kan vara frisk i övrigt. De flesta har dock även andra symptom och sjukdomar.

Vaskulär demens (blodkärlsdemens)

Vaskulär demens är den andra vanligaste formen av demens utöver Alzheimers och drabbar 10 till 20 procent av demenspatienterna. Den orsakas främst av cirkulations- och blodkärlsproblem som leder till svårigheter att fatta beslut, att organisera sitt liv och ger längre fram även minnesförlust. Brist på syresättning till och i hjärnan ger kognitiva besvär. Stroke är den vanligaste orsaken.

Frontallobsdemens (pannlobsdemens)

Om främre delen av hjärnan krymper påverkas främst exekutiva funktioner som beteende, personlighet, besvär med språk, förmåga att fatta beslut samt så småningom kognitiva funktioner. Denna typ av demens kan förekomma tidigare än åldersrelaterad demens och svarar för cirka fem procent av fallen. Personlighetsförändringar som kännetecknar denna demens är bl.a. ilska, ångest och apati.

Lewykroppsdemens

Mikroskopiska proteiner som heter Lewy-kroppar förstör den kognitiva funktionen, men besvären börjar oftast med sömnbesvär samt återkommande hallucinationer och därefter påverkas kognitionen. Detta kan starta redan i 20- till 30-års åldern. Denna typ av demens svarar för cirka 15 procent av demensfallen och den delar många av de symptom som en Alzheimers-patient har.

Demens vid Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom kännetecknas av problem med rörelser, balans, stelhet och skakningar och påverkas av en störning i hjärncellerna relaterat till produktion av dopamin. Av dessa patienter utvecklar 50 till 80 procent även demens. Detta sker oftast cirka tio år efter att de har fått diagnosen Parkinsons. Parkinsonspatienter står för cirka fem procent av demensfallen.

Alkoholdemens

Alkoholdemens är i många avseenden ett oklart medicinskt begrepp. Det kallas också ”alkoholrelaterad demens” och det ska hanteras försiktigt. Men det är en allmän uppfattning att hög alkoholkonsumtion kan leda till psykiska förändringar. Vanligast är att personligheten förändras.

Blanddemens

Blanddemens är detsamma som Alzheimers sjukdom där man också noterat tecken på skador till följd av nedsatt cirkulation i hjärnan. Vid Alzheimers sjukdom skadas nervcellerna och dör, främst i hjärnans tinning- och hjässlob. Orsaken till detta är i vissa fall ärftlig, men i de flesta fall uppstår sjukdomen sporadiskt.

Relaterade tillstånd, som förvirringstillstånd, depression och beteendemässiga och psykiska symptom vid symptom vid demens (BPSD)

  • Wenicke-Korsakoffs syndrom är en demens orsakad av svår vitaminbrist (vitamin B1), en vanlig orsak till demens hos alkoholister.
  • Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (s.k. galna kosjukan) är en demens orsakad av prioner (mikrober) som förstör normal proteinbildning i hjärnan.
  • Huntingtons sjukdom ger kognitiva, psykiska och känslomässiga störningar. Främsta orsaken är en ärftlig gendefekt.
  • Normaltryckshydrocefalus skapar kognitiva skador p.g.a. vätskeansamlingar i hjärnan.
  • HIV och AIDS kan leda till demensbesvär vid slutet av sjukdomens utveckling.

demens

 

Demens i samhället ökar

Utvecklingen av demens- och Alzheimerssjukdomar ökar.

Det som var sällsynt för 100 år sedan har under de senaste 20 till 30 åren utvecklats till en problematisk epidemi.

  • Mer än 50 miljoner människor i världen drabbas idag av demens och Alzheimers.
  • De senaste 20 åren har antalet diagnosticerade personer fyrdubblats.
  • Demens kommer att fyrdubblas i världen till år 2050, om vi inte lyckas bryta trenden. Det kan då drabba upp till 200 miljoner människor inom 30 års tid. Var fyrtionde svensk (cirka 260 000 personer) kan vara dement år 2050.
  • 160 000 svenskar led av demenssjukdomar år 2012, varav 90 000 hade drabbats av Alzheimers. I Sverige är redan 20 till 25 procent av alla 80-åringar samt cirka 50 procent av alla 90-åringar dementa. När man passerar 80 år har man 30 till 50 procent högre risk att utveckla demenssjukdomar.
  • Samhällskostnaderna är minst 63 miljarder kronor per år och stiger.
  • Under det närmaste decenniet kommer Sverige förmodligen att ha en befolkning där minst 200 000 är dementa, en ökning med över 30 procent per år i förhållande till befolkningen.

Goda nyheter

Kognitiva nedsättningar, demens och i synnerhet Alzheimers är bland de svåraste och dyraste utmaningarna för samhället.

Alltför många människor känner sig som offer.

Många tror att kroniska sjukdomar som demens och Alzheimers antingen orsakas av deras gener eller att man bara har tur eller otur.

De goda nyheterna är att genforskningen de senaste decennierna har visat att vår livsstil och miljö, samt effekter från tidigare generationer påverkar vår hälsa mycket mer än våra genetiska förutsättningar.

Dessa studier ger oss hopp om att vi både kan förebygga och förbättra kognitiv dysfunktion och demens.

Vidare kan epidemiologiska studier och rapporter visa på att en livsstil som den i “de blå zonerna” kan motverka demens och Alzheimers, även så sent i livet som upp till 90-årsåldern.

Det finns dessutom erfarenheter och rapporter från ledande funktionsmedicinska läkare och forskare som framgångsrikt har lyckats behandla tiotusentals demens- och Alzheimerspatienter.

Observera att det finns inte sak som löser kognitiva problem. Det som krävs är rätt individpassade multimodala strategier.

Rädda Din Hjärna Nu

Boken Rädda Din Hjärna Nu förklarar samverkan mellan genetik, epigenetik, miljö och livsstilsfaktorer som ger upphov till obalanser och sjukdomar.

Den ger insikt och kraft för att du ska utveckla och bättre bemästra ditt öde.

Exempel på studier som visar att individanpassade multimodala livsstilsbaserade program kan motverka och förbättra demens

  • Bredesen, Dale, et al. Reversal of Cognitive Decline: 100 Patients. J Alzheimers´s Dis Parkinsonism. 2018, 8:5.
  • Fotuchi, M, et al. A personalized 12-week “Brain Fitness Program” for improving cognitive function and increasing the volume of hippocampus in elderly and mild cognitive impairment. J Prev Alz Dis. 2016; 3 (3):133-137. 

 

Läs mer om demenssjukdomar

Rädda Din Hjärna Nu - Andra upplagan

Boken Rädda Din Hjärna Nu handlar om att förbättra dina möjligheter att hålla din hjärna frisk långt upp i åren.

Den ger dig information som hjälper dig motverka sjukdomar som demens, Alzheimers sjukdom, Parkinsons, M.S., ADHD, depression, med flera.

LÄS MER OCH BESTÄLL

Ladda hem och läs kapitel 6 ur boken (pdf).

INFORMATION

Vi erbjuder inte individanpassade livsstilsråd eller ger naturmedicinska råd till enskilda individer. Var god kontakta en näringsterapeut eller funktionsmedicinska terapeut för vidare rådgivning.

MEDICINSK ANSVARSFRISKRIVNING

Du ska inte förlita dig på informationen på denna webbplats och i våra kurser och utbildningar som ett alternativ till medicinsk rådgivning från din läkare eller annan professionell vårdgivare. Om du har några specifika frågor om ditt medicinska tillstånd bör du kontakta din läkare eller annan professionell vårdgivare. Du bör aldrig fördröja att söka läkarvård, ignorera medicinsk rådgivning eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på denna webbplats eller information som du erhåller i våra kurser och utbildningar.

© 2022 Peter Wilhelmsson Health Consulting AB